Djurens Himmel

En plats tillägnad våra stora och små vänner som inte finns på jorden längre, men som ändå alltid kommer att finnas med oss...

Familj 71

Neko
   
Hjärta
   
 

Memo

1994-06-18 - 2002-06-27

 
 
Memo
 

Fotograf och fd ägare: Charlotte

Nu har den siste mohikanen lämnat in stridsyxan och vilar uppe på kullen i skogen med utsikt över sitt älskade Fyledalen där han föddes och spenderade sin bästa tid och som han aldrig behövde lämna. För en tid sen skickade jag in ett minne av hans bror Rico och han var en fighter men Memo var ett strå vassare han blev 8 år.

Han överlevde sina tre brödrar, föräldrar, halvsyskon, han var minst i kullen och ingen visste om han skulle klara sig men det gjorde han.

Han som sin bror lämnar nu djupa sår i mig och jag saknar er jätte mycket. Memo du fick mig alltid att skratta, den gången du fick fnatt och sprang två varv i buren och skulle hoppa upp på ditt hustak (som inte var särskilt högt) men du hade för hög fart så du landar på taket och kanar av det, mer snopen min får man leta efter. Du var mega sött med din vita under läpp. Men det bästa var när du skulle kela och kröp upp och la dig vid halsen och skulle berätta vad du hade haft för dig på dagen.

"En sorg så tung och jobbig, du gav mig då du lämnade mig. Men även en lättnad ty nu fick du ro och allt ont var borta. Jag undrar, vad gör du nu! Du leker säkerligen med din bror ty paradiset kommer till oss alla. Jag ser tillbaks på de stunder du har givit mig, du följde mig tapper i åtta år utan att vika en tum. Oh tappre Memo värmen kommer tillbaka till mitt hjärta så fort jag tänker på alla bus du har gjort. Tack för den tid jag fick av dig den ska jag vårda ömt."

I våra hjärtan kommer vi att vård ditt minne.
Vi tackar dig för tiden du gav oss Memo.

Lotta, Niklas, Claes, Maggan och alla dom andra


   
Hjärta
   
 

Rico

1994-06-18 - 2000-06-25

 
 
Rico
 

Fotograf och fd ägare: Charlotte

Rico var en riktig fighter, tuff som en
bandyboll men även det mest kelna djur jag har haft.
Det var en stor sorg när du lämnade mig och din bror Memo.

Du är saknad av många du gjorde starka intryck. Tack för dina sex år hos mig. Jag kommer aldrig att glömma dig.

"När skogen stod i brand lämnade du oss. När höstens iskalla vind virvlar runt oss är det de goda stunderna med dig som håller oss varma. Men väl inne kommer minnena tillbaks och den iskalla vind slår mot våra hjärtan och känner de kalla tårarna som rinner nerför kinderna. Nattens svåra timmar går över, imorgon är det en annan dag och då börjar framtiden"

Tack för ALLT Rico.

Lotta och Memo. Alla som du berörde


Till sidans topp